Brev till mig själv
Hej Alexia!
Jag har förstått att du inte alltid har det så lätt och att du just nu kämpar hårt. Du har nyligen flyttat till Halmstad, igen har du flyttat och ska börja om... Det är tufft och det blir ju lätt ganska ensamt. Jag förstår att det är extra kämpigt när du håller på att frigöra dig. Det är ju dom du brukar prata med och ta något form av stöd från.
Jag tycker att det är bra att du tar tag i dina relationer. Fortsätt att vara stark och, var ensam en stund det är okej.
I november blev du sjukskriven, jag hoppas att du tänker på att du är ganska skör och brister lätt, var rädd om dig själv och gasa inte på genom livet, vissa saker tar tid... Speciellt att läka och att komma på vad du behöver och vad du mår bra av. Försök att inte vara så hård och dömande mot dig själv. Du är en stark tjej och om du blir lämnad så kan du ändå stå upp och klara dig själv. Glöm inte att värna om de relationer som du har som är bra. Det finns sådana också.
Du blir ofta frustrerad och arg, ledsen och upprörd. Kanske är det allt inom dig som du förtryckt så länge som sipprar ut i doser? Du behöver inte vara arg längre, du är vuxen nu, du är du nu, slappna av, Låt saker vara å släpp taget lite, det är okej och det ordnar sig.
Alexia, du är en älskvärd person. Du behöver bara vila lite och komma på vart du ska placera din energi. Du är påväg åt rätt håll.
Kämpa på, var stark och håll hakan högt och var stolt över vart du faktiskt har kommit i livet.
Detta skrev jag till mig själv i mars någon gång..... Det känns skönt att läsa sådant, det är en gammal kbt-läxa
Trevlig kväll ❤️
